Betydelsen av frasen Jag vet bara att jag inte vet någonting

Vad meningen betyder att jag bara vet att jag inte vet någonting:

Jag vet bara att jag vet att ingenting är en berättad fras som tillskrivs den grekiska filosofen Sokrates, vilket innebär ett erkännande av författarens egen okunnighet .

Det finns emellertid människor som hävdar att Sokrates inte uttryckte denna fras, eftersom den inte finns i Plato (hans mest kända student), som innehåller Sokrates läror.

Det menas att denna mening uttrycktes i en konversation med athenerna, som inte visste många saker. I denna dialog med invånarna i Aten sa Sokrates att han inte visste någonting ädelt och inget gott. Å andra sidan trodde atenerna att de var kloka på olika områden, medan Sokrates hävdade att han inte hade någon kunskap inom dessa områden, det vill säga, Socrates visste att han inte visste.

Det finns viss kontrovers eftersom vissa säger att denna bekännelse av okunnighet ger en känsla av ödmjukhet från Sokrates sida. Andra författare indikerar att begreppet ödmjukhet endast uppstod med kristendomen och inte närmade sig Sokrates.

Det finns också en version som förklarar att uttrycket "Jag vet bara att jag inte vet någonting" utspelades av Sokrates när orakeln förklarade att han var den klokaste mannen i Grekland.

Förklaring av meningen Jag vet bara att jag inte vet någonting

Vi kan säga att det finns en kontrast mellan två typer av kunskaper: kunskap genom säkerhet och kunskap genom rättfärdig tro. Sokrates anser sig vara okunnig för att han inte har några certainties, och säger också att absolut kunskap eller med säkerhet endast existerade i gudarna.

Så ofta betyder den här frasen att det inte är möjligt att veta något med absolut säkerhet och betyder inte att Sokrates visste absolut ingenting.

Med denna fras är det möjligt att lära sig och anta ett sätt att leva. Det är bättre att anta att man inte vet något om att prata utan att veta det. De som tror att de vet mycket, brukar ha liten vilja eller vilja att lära sig mer. Däremot vem vet att de inte vet, vill ofta förändra denna situation och visa lust att lära sig.

Läs mer om begreppet kunskap.

Flera tänkare diskuterar Sokrates positionering med denna fras, vilket tyder på att han kunde ha en didaktisk eller ironisk avsikt. Vissa hävdar att detta uttalande från Socrates var en didaktisk strategi för att undervisa och uppmärksamma sina lyssnare. Å andra sidan finns det den position som indikerar att Sokrates använde ironi.

Socratic Method

Sokrates använde dialogen som en metod för att komma fram till sanningen genom att ställa frågor från samtalarna tills de kom till en giltig slutsats. Ofta var slutsatsen att de inte visste någonting eller visste lite om ett visst ämne.

Vissa filosofer antyder att Sokrates använde två steg i sin metod: ironi och maieutics. Den första - ironi - var att erkänna sin egen okunnighet för att dyka in i sanningen och förstöra illusorisk kunskap. Det andra steget - maieutics - är förknippat med upplysningen eller uppgiften att ge kunskap i människans sinne.

Den sokratiska metoden orsakar också debatt i den akademiska världen, för även om vissa hävdar att metoden är maieutisk, indikerar andra att den metod som används av Sokrates är baserad på elenkhós, vilket innebär refutation.